En ny typ av gravsättningsurna, Urna Bios (fortsättningsvis kallad biournan), har tagits fram av det spanska designföretaget Estudimoline. Grundtanken är att ett frö till ett träd placeras i urnan och börjar gro efter det att urnan jordsatts. Trädet växer sedan upp på graven. För att den här metoden ska kunna användas på svenska kyrkogårdar bör urnans viktigaste förutsättningar övergripligt undersökas och hanteras och kandidatuppsatsens mål är att göra detta. Arbetet syftar till att förmedla översiktlig kunskap om hur biournan bör hanteras för att underlätta planeringen för detta gravskick.

The thesis examines ?intermediality? in Svenska Bios (Swedish Biograph) first fiction films. Värmlänningarne (1910), Fänrik Ståls Sägner (1910), Bröllopet på Ulfåsa (1910), Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910), Amuletten (1910), Emigranten (1910) and Järnbäraren (1911) are analysed in relation to theatre, literature, music and ?reality?. A detailed discussion of intermediality is combined with specific theories relating to pictorialism and literary presentation in film.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

In order to reduce the price for, and improve the performance of automatic control systems for magnetization of synchronus generators, the possibilities of using a PC based software PLC system, Programmable Logic Controller, has been investigated. The result is a system based on the CoDeSys software PLC with runtime environment from 3S-Software, communicating with external units via Modbus fieldbus. System price is reduced from ?5000 to ?2000 and system processing speed is reduced from 10 ms for a Siemens S7 PLC to 4 ms with the CoDeSys PLC system though unsolved problems with runtime seizure caused by improper settings in the PC BIOS..

Vi vill undersöka den debatt som har förts i några av Sveriges största dagstidningar gällande Bonnierägda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av Schibstedägda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i själva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan också i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna använts sig av. Vi kommer att svara på frågor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begränsa oss till dagstidningar och debatterande artiklar, det vill säga krönikor, kåserier och kommentarer. Fokus har lagts på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, där vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi använt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, där bland annat genre, resonemang och sakförhållanden är i fokus.

Detta examensarbete beskriver dator- och nätverkssäkerhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den interna nätverkssäkerheten på en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka är de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och på vilket sätt dessa kan testas. Tester utfördes gällande säkerhetsprogramvaran för att säkerställa att den verkligen var säker mot intrång. Tester genomfördes även för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord närvarande, att eleverna hade lagringsutrymme på servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer på en bärbar klientdator.

Det här arbetet handlar om en allmän beskrivning av sommarblommor och dess användning i olika växtkompositioner. En av sommarblommornas fördelar är deras långa och rika blomning under hela sommarsäsongen samtidigt som det finns ett stort utbud av olika sorter. Med den utgångspunkter gestaltas i det här arbetet sex olika kompositionsförslag med sommarblommor för urnor till Ystad centrum. Gestaltningen utgår från ett koncept - "Sommarens söta bär", där vildhallon och björnbärsnyanser har huvudrollen. För att dessutom få ett ängslikt utseende likt Österlens vidder, blandas olika grässorter in med vitt i olika nyanser som mjukar upp helheten.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Kremering är idag det vanligaste jordfästningssättet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsätts i urna. Frågan om hur de metaller som finns i kroppen men inte får plats i urnan hanteras har hittills inte väckt så stor uppmärksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om åtskilliga ton metall som varje år grävs ner på kyrkogårdar runt om i landet. Denna metall påverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats på kyrkogårdarna i framtiden, och att gräva ner metaller imarken är inte ett miljöoptimerat sätt att hantera dessa. Det finns dock andra saker än bara miljön att ta hänsyn till i denna fråga.

När glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sådan?.Om man då mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning?    I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet.

För att finna långsiktigt hållbara lösningar på hur människan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som härstammar från grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod så används även begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhållningssätt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella användbarhet kvarstår frågan hur implementerbar metoden är inom arkitekturkåren. Syftet med detta examensarbete är att föreslå ett förhållningssätt till biomimik samt undersöka på vilket, eller vilka sätt biomimik kan bidra till att stärka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfråga har varit: På vilket sätt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen påvisar är att biomimik som gestaltningsmetod inte är ett komplett redskap som kan ersätta vårt traditionella arbetssätt. Till det finns två huvudsakliga anledningar: processen är tidskrävande och metoden är ett designverktyg för produkter snarare än miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hållbarhetsaspekter.